Pierre Fouchonette

1779-

Född 1779 i Montpellier, Frankrike.
Korpral vid Kungl Franska Regementet
Sergeant mellan 1810 och 1812 i Axel Lagerbjelkes kompani, Svea livgarde (AB).
Skräddare mellan 1812 och 1817.
Pierre Fouchonette.
Född 1779 i Montpellier, Frankrike. Korpral vid Kungl Franska Regementet
Sergeant mellan 1810 och 1812 i Axel Lagerbjelkes kompani, Svea livgarde (AB).
Skräddare mellan 1812 och 1817.
F Francois Fouchaunet.
     
 
   
 
     
 
   
 
M Elisabet Dautal.
     
 
   
 
     
 
   
 

Levnadsbeskrivning

Född 1779 i Montpellier, Frankrike.
Soldat i Napoleons arme. Tjänstgjorde en tid vid Svea Livgarde.

Ur GMR Svea Livgarde 1812:D. 25 jan 1811...Samma dag har Sergeant Fousonette i från Hertigen af Rennes Corps d. 30 jan 1810. Har blivifit befordrad till Sergeant utan lön ärhållit den efter befordrade Klabunde lediga underbefäls lön. Sergeant Fouchonette har på begäran den 23 jan 1812 erhållit avsked.

Svea Livgarde: 1811; C0055533_00019, 1812; C0055534_00018

Var tar familjen vägen efter att han slutat 1812 och tills de dyker upp i Adolf Fredrik 1815 då sonen J O A föds.
Korpral vid Kungl Franska Regementet
Sergeant mellan 1810 och 1812 i Axel Lagerbjelkes kompani, Svea livgarde (AB).
Skräddare mellan 1812 och 1817.
Soldat i Napoleons arme. Tjänstgjorde en tid vid Svea Livgarde.

Ur Svea Livgarde GMR 1812:d. 25. Jan. 1811 har Sergeant Klaubunde ärhållit Öfverbefäl lön vid Capitaine Grefve Frackenbergs Companie. Samma dag har Sergeant Fousounett hvilken ifrån Heritigen af Rennes Corps s. 30 jan 1810 blifvit befordrad till Sergeant utan Lön ärhållit den efter befordrade Klabunde lediga under.befäls lön. Sergeant Fousounett har på begärand den 23 jan. 1812 erhållit afsked.

Svea Livgarde: 1811; C0055533_00019, 1812; C0055534_00018

Pierre Fouchonett tillhörde Hertigen De Piennes franska kår och inte Rennes som det står i GMR

Under slutet av 1700-talet, efter franska revolutionen, drevs många människor från sina länder ut i Europa. Till Sverige kom åtskilliga emigranter – många av dem från den franska kungavänliga aristokratin. Självaste den franske exilkungen Ludvig XVIII gästade i omgångar Sverige och hade här en stor vän i svenske kungen Gustav IV Adolf. Denne lät till och med sätta upp ett särskilt regemente, Le Régiment Royal Francais, som inte bara hade att svara för Ludvig XVIII:s beskydd utan även skulle bidra i den väpnade kampen mot franska republiken. Som regementschef utsågs en hertig av Pienne. Enligt Gustav IV Adolfs planer skulle regementet utgöras av franska emigranter, s.k. förbättrade krigsfångar och överlöpare från franska republikens arméer. För att tjänstgöring i regementet skulle framstå som extra åtråvärd bestämdes att soldaterna skulle förses med särdeles eleganta uniformer. Under det pommerska fälttåget lät man smuggla in information härom i de franska fältlägren – men till föga nytta. I motsats till vad Gustav IV Adolf hade trott så blev tillströmningen aldrig vidare stor. Våren 1807 bestod truppen faktiskt bara av 19 man. Regementet förlades en tid till Karlstens fästning vid Marstrand, men överfördes sedan till ön Rügen i norra Tyskland. På sommaren blev det viss förstärkning. I juni hade regementet 35 man, i augusti 44. Truppen, vars manskap utgjordes av franska och italienska soldater, förde en växlande tillvaro alltefter omständigheterna och de varierande ekonomiska resurserna.

Efter Pommerska fälttågets slut bjöd kungen hertigen av Pienne att återvända till Sverige med regementets manskap. Le Régiment Royal Francais inkvarterades nu i Karlshamn. Stadens myndigheter hade utsett en inkvarteringskommitté vilken hyrt en fastighet som fick tjäna som kasern. Det gnisslade nog en del mellan de antagligen ganska exotiska, utländska soldaterna i de fina uniformerna och deras blekingska värdar. På våren 1808 gjorde troppens kapten, greve Montrichard, Karlshamns rådhusrätt uppmärksam på ett rejält slagsmål som ägt rum i staden. En av utlänningarna skall ha sagt att han minsann kunde slåss som tolv svenskar på en gång. Några unga karlshamnsbor hade blivit uppretade och i det följande slagsmålet hade en löjtnant träffats i huvudet av en sten. Inblandade i slagsmålet var soldaterna Bolloguini, Fournier, Carnelli och Valerio. Regementet flyttades efter en tid till Karlskrona. Så inträffade revolutionen i Sverige den 13 mars 1809 där kungen Gustav IV Adolf blev avsatt och alla hans order upphörde att gälla – även de kring hans franska regemente. Det upplöstes i Karlskrona i juni 1809 och soldaterna erbjöds då att antingen ta värvning i den svenska krigsmakten eller att utöva något civilt yrke.Var tar familjen vägen efter att han slutat 1812 och tills de dyker upp i Adolf Fredrik 1815 då sonen J O A föds.

Relationer och barn

Gift 24 maj 1808 i Karlshamn (K) 1 .

Anna Maria Fouchonette f Borgström. uparrow.png
Född 15 september 1788 i Nr 37, Sölvesborg (K) 2 .
Död 20 september 1867 i Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning (AB).

Ludvig Christian Salvador Fousinette. rightarrow.png
Född 26 maj 1809 i Karlskrona stadsförsamling (K) 3 .
Död 28 september 1892 i Sörfors/Rajastrand, Risbäck (AC).
Anna Elisabet Wiksell f Fouchonette. rightarrow.png
Född 6 november 1811 i Svea livgarde (AB).
Död 30 september 1894 i Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning (AB).
Aurora Matilda Rahm f Fouchonette. rightarrow.png
Född 6 november 1813.
Död 22 september 1889 i Storgatan 1, Hedvig Eleonora (AB).
Johan Oscar August Fouchonette. rightarrow.png
Född 4 december 1815 i Luntmakargatan, Adolf Fredrik (AB).
Död 5 april 1865 i kv Pistolen, Uppsala, Uppsala domkyrkoförs (C).
Källor
  1. Karlshamn (K) EI:2 (1794-1829) sid 201
  2. Sölvesborg (K, L) CI:1 (1752-1795) sid 359
  3. Karlskrona stadsförsamling (K) CI:1 (1769-1832) sid 637

Hittar du felaktigheter är jag tacksam att få höra dem så att jag kan rätta till dem. Framställd 18 december 2023 av Jens Lindström med hjälp av Disgen version 2023.
Startsida.