Jesperus Marci

Kyrkoherde i Vadstena (E) 1 .
Kyrkoherde i Ullervad (R) 2 .
Superintendent mellan 1580 och 1592 i Mariestad 3 .
Död 25 mars 1592 i Mariestad (R) 3 .
I Juni 1580 blev den afsatte Linköpingsbiskopen Martinus Olai på grund af Karls inbjudning bofast inom hertigdömet, samt utnämndes 1581 till kyrkoherde i Nyköping, som var furstendömets hufvudstad. Samma år erbjöd Karl en annan af de män, som för liturgiens skull förlorat sin plats, tillflykt och anställning inom hertigdömet. Han förordnade nämligen den 1579 afsatte kyrkoherden i Vadstena Jesper Marci till superintendent öfver Vermlandsamt Valla och Vadsbo härader. De nämnda till Karls hertigdöme hörande landsdelarne hade förut lydt under Skara stift, hvars biskop var liturgien tillgifven, och det vartydligen för att draga dem undan den liturgiskt sinnade biskopens uppsigt och vård, sonl hertigen nu skilde dem från Skara stift och gaf dem en egen uppsyningsrnan, somerhöll Vilarfva pastorat och ifrån 1583 det nyanlagda Mariestad till sätesort. (Nordisk Familjebok)¶ Ur Karlstad stifts herdaminne:

Superintendenter i Mariestad

Jesperus Marci. Hans födelseår och födelseort är obekant1). Han studerade vid Upsala Academie ochtillvann sig der Erkebiskopen Laurentii Petri Nericii synnerliga ynnest. Vid denna tid författade han en visa i 14vers om den så kallade stenen i grönan dal. Den är en utläggning af det poëm, nyssnämnde Erkebiskop omsamma sten skrifvit 2). Jesper tog Magistergraden vid någon utländsk Academie, man vet ej hvilken. Under Erikden XIV:s regering blef han Kyrkoherde i Wadstena,och underskref, som Fullmäktig för Linköpings StiftMötes-Beslutet i Upsala 1572. Han bevistade äfven Riksdagen i Stockholm 1577, och underskref der Beslutet, att Liturgienskulle i hela riket antagas. Detta ångrade han dock snart, öfvergaf sitt Pastorat samt sökte skydd inomHertig Carls område. Carl förordnade honom till Kyrkoherde i Ullerva och Prost öfver Wadsbo Härad uti Westergöthland.Som Biskopen i Skara, Jakob Johannis, till hvars Stift Wadsbo och Walla Härader samt hela Wermelanddå hörde, var en nitisk anhängare af både Johan III och Liturgien, fråntog honom Carl dessa delar af sitt Hertigdöme,och förordnade öfver dem 1580 Jesperus Marci till förste Superintendent, eller, som det då kallades, Inspector 3). När sedan Mariæstad 1583 i Ullerva Pastorat anlades, inflyttade Jesper Marci dit. Han utgaf 1582 ett Herdabreftill Presterna, med förmaning att icke antaga liturgien, emedan de då äfventyrade sin eviga salighet. Hanbevistade det möte, Hertig Carl 1586 sammankallade till Örebro, och underskref der den 27:de Maj de bekanteArticuli Örebrogienses. Samma år bevistade han ock ett möte i Nyköping. Jesper Marci var för sin lärdom och sittnit vida berömd. Sitt embete skötte han med mycken kraft: årligen hölls i Mariæstad vid frimarknaden den 22Juni Prestmöten, då Pastores kommo tillsammans att hålla predikningar, orationer, declamationer och Consistoriumsamt examinera casus; men inga dissertationes synodales skedde under hans tid. År 1588 höll han visitationeri alla Församlingar i Wermeland, der då på 100 år ingen Biskop visiterat. Följande året visiteradehan Wadsbo och Walla Härader. Vintern 1591 företog han en visitations-resa till Wermeland, sjuknade derunder och dog iMariæstad den 25 Mars 1592. Om han varit gift och haft barn, är obekant.

Hans från trycket utgifna skrifter äro: 1:o Tre Svenska Visor, Then första är om then Prophetian, som ärthagen uthaf Runestenen i grönan dal, som sägz vara millan Nerike och Jemteland. Then andre är en Dansevijsa, then tredje är en Friiare vijsa, tryckt på det år 1617, 8:vo. 2:o Ett Herdabref till Presterskapet att ejlåta förleda sig att antaga liturgien. 3:o en Historia Liturgica i m:sct, som lärer vara förkommet. Så äro ockflera skrifter, som han mot Liturgien författat.

1) Några hafva uppgifvit, att hans efterträdare i Superintendents-Embetet, Mathias Marci, var hans bror. Jesperusvore då född på Åland. Detta vet man dock ej med historisk visshet.2) Den så mycket omtalte Stenen i grönan dal finnes i Åre Socken i Jemtland. Ingenieur Marelius har om denlemnat en Beskrifning i Wettenskaps-Academ. Handl. för 1763 pag. 301. I Rudbecks Atlantica och Dahlbergs Svec.Antiqua finnes af den en konstlad ritning. Renhorn har i Upsala utgifvit en Disput. de lapide in valle virenti. Sägenär, att denna sten uti Erik VIII:s tid blifvit af den helige Staffan upprest, och att på den med Göthiska bokstäfveren spådom skulle varit inristad, men hvarefter nu icke finnes spår. Då uti Erik XIV:s tid stenen föll omkull,författade Erkebiskop Laurentius Petri derom den välbekanta Visan:När Svenske män ta utländsk seder, kyrkor och kloster rifvas neder, än står stenen i grönan dal.När skalkar och bofvar trifvas, och ärlige män fördrifvas, än står stenen i grönan dal.När Prester varda bönder och bönder varda vidunder, då ligger stenen i grönan dal.Stenen är en art täljsten, hvaraf hela den kringliggande fjelltrakten består. På den äro flera namn inristade. Den ärofta kullfallen och åter upprest. Landshöfdingen Baron Tilas har på den låtit rista sitt vapen och årtalet 1742, närhan lät uppresa den.

3) Inrättningen af detta Nya Stift var ock af Carl ett slags repressalier, för det Johan nyligen från Strengnäs Stift hadetagit Södertörn och Vester-Rekarne, som hörde till Carls Hertigdöme.