Nicolaus Laurentii

Kyrkoherde mellan 1595 och 1630 i Sidensjö (Y) 1 .
Hemmansägare mellan 1604 och 1613 i Sjöland 2:1, Skorped (Y) 2 .
Hemmansägare mellan 1614 och 1620 i Näs 3, Sidensjö (Y) 3 .
Hemmansägare mellan 1637 och 1641 i Ulvvik 1:1, Nordingrå (Y) 4 5 .
Död 1641 i Ulvvik 1:1, Nordingrå (Y).
Nicolaus Laurentii (1595-1630), var komm. i Sidensjö1594, undert. som khde Söderköpings riksdagsbeslut 22 okt. 1595, uppbärårligen sina 3 pund spanmål och utgaf åren 1613-18 20 dlr till Älfsborgslösen. I boskaps- och mantalslängden för 1628 upptages han med 11 personershushåll. Ägde hemman i Näs.

G. m. Catharina Persdotter.Af barnen: Lars Sidenius, faderns efterträdare; Daniel Sidenius, f. i sept.1592, genomgick Gefle skola, stud. i Upsala 13/11 1617, informator för rikskanslernAxel Oxenstjernas söner, jur. doktor och professor i Upsala, sist assessor i Sveahofrätt, d. 1/6 1666; en dotter, g. m. länsman Eskil Olofsson i Näs, som 30/5 1648af sin svåger Daniel inlöste hans del i fädernehemmanet.

Häxprocesserna på 16- och 1700-talen förebådades av en märkbar ökning av vidskepelsen. De första yttringarna av detta i Ångermanland finner man på ett ting i Sidensjö i februari 1628. Midsommarnatten 1627 hade en trupp om sex man tillbringat i klockstapeln "för att vakta kyrkklockorna mot trullkäringar". De sex var Joen Sjulsson och Jon Jönsson från Å, Per Persson från Bölen, Sjul Andersson från Kläppen samt Lars Olofsson och Johan Nilsson från Myre. De fyra förstnämnda var prästdrängar, och man kan gissa att vakthållningen skedde på order från kyrkoherden, Nicolaus Laurentii. Enligt de vaktande hade under natten två namngivna kvinnor infunnit sig i stapeln och "skavit klockan liksom trullkäringar". De vaktande, och även en Anders Jonsson från Brynge som varit synnerligen aktiv i ryktesspridandet dömdes samtliga till böter.