Olaus Laurentii

Född 1543 i Borlänge, Stora Tuna (W) 1 .
Kyrkoherde mellan 1573 och 1607 i Gagnef (W) 2 .
Död 1606 i Gagnef (W) 2 .
9. Olaus Laurentii. War Kyrkoh. här 1576, då Biskop Rasmus visiterade och äldsta inventarium uppsattes. En följd af Biskopens besök war, att Olaus med sin underskrift 1577 antog nya liturgien. Hans namn finnes ock under Upsala mötes beslut 1593. War fullmägtig på riksdagen 1594. I hans tid borttogs af inventarii-säden så mycket som icke behöfdes till utsäde, och gafs socknen till hjelp att gjuta en klocka. Led mycken förtret af sin måg och Capellan, och det hjelpte icke att klaga på honom. Död 1606. (Westerås sitfs herdaminne)

Herr Olof torde ha varit från "södersta gården" i Borlänge i Stora Tuna, församling. År 1571 är han bosatt där. Tydligen har han då ännu icke fått präster1ig befordran trots den rekommendationsskrivelse från konungen till biskopen, som han 5 november föregående år lyckats utverka. I Gagnef återfinnes han i början av 1573, eftersom han utskrivit tionderegistret för detta år.

Den 16 februari 1577 underskriver han i Stockholms län anslutningen till liturgien, likaså 1593 Uppsala mötes beslut. Den 20 februari 1594 giver han på samma plats konung Sigismund sin trohetsed. Såsom medlem av domkapitlet är han 1595 närvarande vid riksdagen i Söderköping och underskriver 17 oktober rådets och ständernas samfällda svar på hertig Karls propositioner. Påföljande år är han tillstädes i Rättvik, då ständerna i kontraktet ansluta sig till riksdagsbeslutet. Likaså underskriver han i Leksand 12 november 1598 Dalarnas läns och Bergslagens beslut att stödja hertigen. Trohetseden till konung Sigismund uppsäger han i skrivelsen 17 juni 1605. ----

Socknen (Gagnef) utökades 27 februari 1600 därigenom att Bäsna lades hit från Stora Tuna, församling (W). Ansökan hade gjorts av bäsnafödda för den långa vägens till Tuna skull. Å andra sidan minskades pastoratet, då Bjursås, som tillhört Åls församling, , Dalarnas läns annexförsamling nu blev självständigt. Under 1577 hade Djurbygge (Liurbygge) treding fått försvara laxfisket vid Storstup mot "några bönder i Västerdalarna i Malung", som sökte "göra dem hinder och tillägna sig något av det laxfiske, som samma treding av ålder haft". Konungen förbjöd den 18 november att fortsätta härmed. Den 9 december 1591 bjuder herr Olof upp ett fäbodställe på Åls församling, , Dalarnas län byggeskogen, köpt för 3 fat, 200 dlr och 2 mk osmundjärn. En systerdel i gården i Borlänge, 2 spannasäde stor och köpt för 18½ dlr 43 ld silver, uppbjuda 1593 han och Simon Tomasson, tydligen en släkting. Samma år börjar han skaffa sig del i ett hemman i "Södra Liur" i Gagnef. Vid tinget 19 december bjuder han upp "en tredjepart". Tillhörande äng Stentäpp, Ljureshaga och Stusbodarna togos med 1600. Under 1602 och 1603 utökas innehavet i hemmanet till hälften, varjämte Äseäng och halva Ljureshaga tillkomma. Åren 1603, 1605 och 1606 bjuder han upp en äng vid Bodarne köpt för 10 dlr. År 1606 är han ur mantal såsom varande över 60 år gammal. Påföljande år erlägger han kröningsgärden. S. å. har han dött. Detta torde ha skett på sommaren eller hösten, eftersom efterträdaren tagit vid 3 sönd. i Advent. Olaus var gift 1) med okänd 2) med marsgareta Nilsdotter, som 1598 frikännes för beskyllningen att ha "trollat herr Olof till sig" och som 1606 är över 60 år gammal. Ännu 1632 bor hon kvar på halva hemmanet i Djurås, vilket hon enligt kungl. brev 14 november 1613 hade skattefritt." Ur Gunnar Ekström: "Västerås Stifts Herdaminnen, återstående församlingar, sidan 507" finner man ytterligare:

"Olaus Laurentii, Olof Larsson 1570-1572/1573. Herr Olof torde ha varit bördig från "södersta" gården i Borlänge (KLHA 1593.17.5, 1598.29.4). Han innehar där 1570-1572 4 tndl i Gylles fjärding (DH 1570:20). Hans förmögenhet är 1571 45 ld silver, 1 lpd tenn, 6 lpd koppar och 2 kor, tillsammans värda 209 mk 2 öre (-L:14). Konungen tillsänder 5 november 1570 biskop Ofeeg en rekommendation för herr Olaus Laurentii (UD:6). Vi finna honom 1573 som kyrkoherde i Gagnef."

Olaus Laurentii - Olof Larsson. Född i St. Tuna okänt när, död som kh i Gagnef 1607. Han var bördig från södersta gården i Borlänge. Senast hösten 1573 är han kyrkoherde i Gugnef, vilken tjänst han behåller till sin död. I Gagnef skaffar han sig en del fastigheter, viktigast bland dem ett ½ hemman i Djursås (Södra Ljur).

Gift 1:o m okänd - 2:o o.1598 m Margaretha Nilsdotter, f o.1545, d i GF 1632. Barn: Anna, d Kbo 1639, g1:o 1605 m Anders Mattsson i Bakca i hans 1:A gifte f och d i Gf - g 2:o 1613 m kh i Nås Israel P. Dalekarlus i hans 2:a gifte, d 1628.17.11. Kerstin d i Ål 1649.20.5, gi i Gf m sist kh i Ål laurentius E. Angermannus, d i maj 1648. Susanna, d trol. i Falun 1661, g 1:o m km i StTum Georgius N. Tunamontanus, d som 1630 - 2:o 1631.29.10 m km i Falun Georgius G Silnæus, d 1633.28.11. Karin d i Dta 1638.8.9, g i Gf m sist kh i Dta Martinus A. Cuprimontanus, d 1634.16.9. Hans d i Ål trol 1644, g m okänd - han bor på Brenäs. Anders d i Ål 1636.5.12 - Han bor d.d. på Brenäs, men har möjl. fl. t Holen, där det finns en Anders Olsson. (https://www.olauslaurentius.se/om-olaus-laurentius/)