Johannes (Hans) Laurentii

Född 24 januari 1548 i Säbrå (Y).
Kyrkoherde 1589 i Själevad (Y) 1 .
Kyrkoherde mellan 1589 och 1603 i Säbrå (Y) 1 .
Kyrkoherde mellan 1598 och 1603 i Härnösands domkyrkoförsamling (Y) 1 .
Död 26 april 1603 i Säbrå (Y).
3. Johannes Laurentii [1588] har uppgifvits här varakapellan 1566-69, hvilket är omöjligt. Han förestod nådåret 1588 ochkallar sig då kyrkotjänare i Själa; sist khde i Säbrå.

5. Johannes Laur. Sæbrosynthius (1589), f. 29 juni1548. Genom sin broders, khden i Säbrå Engelberts gifte befryndad medBureätten. Han uppföres ss. komminister i Själevad 1566, hvilket innebären omöjlighet, ty han var då allenast 18 år. Khde här kan han knappastblifvit förr än 1589, enär han ännu i nov. 1588 kallar sig kyrkiotienare iSjäla, hvilket tydligen innebär, att han var v. pastor efter företrädaren.Bebodde i mars 1589 Själevads prästgård. På grund af sin äldre ochkraftfullare broder Engelberts yrkande att få byta pastorat, blef han khdei Säbrå

6. Johannes (Hans) Laurentii (1589-1603), f. 24 jan.1548 i Säbrå, son till khden Laurentius Svenonis härst. och broder tillföreträdaren. Han uppges ha varit docens i Gefle skola 1570, sedan komm.i Säbrå, tjänstgjorde i slutet af år 1588 som v. pastor i Själevad och blef1589 khde därst. men fick redan s. å. genom pastoratsbyte med sin broderEngelbert transport till Säbrå. Som vederlag för de från gället afsöndradeannexprästborden i Stigsjö och Häggdånger tillerkändes han afkon. Johan III gen. bref af 29 mars 1691 6 pund spanmål, hvilken förmånstadfästes af kon. Sigismund samt af hertig Karl 27 febr. 1596. Hanundertecknade Upsala mötes beslut 1593 och Söderköpings riksdagsbeslut22 okt. 1595. Förordnad att under khdens i Hsand, Laurentius Jonæ,privation tillika uppehålla khdetjänsten i staden 1596, synes han äfvenefter dennes död innehaft befattningen (se I, s. 343). Herr Hans afled3:dje dag Påsk (26 apr.) 1603 och begrofs i Säbrå kyrka midt för altaret.I Säbrå s:n ägde han rätt mycket jord, som tillföll änkan och barnen, 14¾sälland i Helgum, 13½ säll. i Brennäs, 7½ säll. i Åå och ¾ säll. i Berglägden.Första hustrun hade ärft en jord i Obol, som äldsta sonen erhöllsom gåfva af mor och syskon och hvilken såldes, »då han for för att magistrera» i Tyskland. Rörande khdens familjeförhållanden föreligger enutmärkt källa i sonen Christophers räkenskapsbok, bevarad i Upsala Universitetsbibliotek(sign. X 255 k).G. 1) m. Kerstin Zynthia2) m. Anna Segersdotter, dotter af knapen Seger Olofsson i Nensjö, af sammasläkt som adliga ätten Ehrenclo, och Gertrud Ulf. Hon gifte om sig 1608 medprosten och khden i Nordingrå Olaus Martini, flyttade 1625 efter hans död tillHelgum i Säbrå och afled där 3 juni 1632.Barn: Jacobus Zebrozynthius, f. 17/11 1582 i Säbrå, fil. mag., professor i Upsala1612, tillika khde i Vendel 1616, khde i Storkyrkoförs. i Sthm 1624, biskopi Strängnäs 1639, d. 9/7 1642; Lars Hansson, ärfde Åå, Berglägden samt Brennäs,där han bodde, d. apr. 1621; Christopher Hansson Zynth, f. 10/3 1589 i Själevadsprästgård, ärfde Helgum, där han bodde och idkade landtbruk och handel,landstingsman, betydande herredagsman vid riksdagarna 1621, 1624, 1640,1644, gift 2 ggr, d. 1656; Kirstin Hansdotter, g. 1) m. Måns Ericsson, 2) m. CarlPersson, landsskrifvare i Ångermanland; Margareta Sæbroensis, f. 1594, g. 1)1610 m. prosten i Leksand Elaus Terserus, 2) 20/9 1618 m. hans efterträd. UnoTroilus; hon afled 11/6 1657, saknad i hela Dalelaget, där hon för sitt hederligautseende och goda hjärta bar hedersnamnet »Stormoder i Dalom». Hennesbröder Jacob och Christopher besökte henne i Leksand 1618, förmodligen vidbröllopet, själf var hon hemrest till Norrland 1625.

3. Johannes (Hans) Laurentii (1598-1603), khden Engelbertsbroder och efterträdare i Säbrå 1590. Han förordnades, som ofvannämndes, att under khden Laurentii Jonæ privation tillika uppehållakhdetjänsten i Hsands stad 1596. Då hertig Karl genom bref dat. Upsala27 febr. 1598 tillförsäkrade honom de 6 pund spannmål, hvarpå konungarnaJohan och Sigismund gifvit khdarne i Säbrå försäkran såsom vederlagför de kyrkobord, som under Hsands stad lagda voro, ställde hertigendock i utsikt, att Säbrå och Hsand »väl kunde läggas till hopa och blifvaett prästagäll, såsom det tillförne warit hafver, och sedan en prästmanthermed bätre hulpen, och behollen warda än härtill skedt ähr».¹ Detsynes som om man gjort allvar häraf redan kort därefter, ty på ett kvittoaf 1602 kallar, herr Johannes Laurentii sig overdig kirkietienare och herdei Hsand, och följande år 20 jan. skrifver han och omtalar, hvad som ockframgår af de bevarade räkningarna, att han för år 1602 ej erhöll mer än29 t:r »emedan ej mer finns», oaktadt Hans furstliga nåde tillskref honom40 t:r. Genom ett senare bref af hertigen 9 juli 1602 finna vi att Hernösandsborgare lyckats utverka att få egen khde, boendes i staden, till hvarsunderhåll förunnades en läst spannmål, jämte ett hemman, där »han kanhafva någon afvel uppå, men husen på präste bolet i staden skole borgarehjelpa till at upbygga och vid magt hålla, som lag säger».² Herr Hans afled1603.(Källa: Bygdén: Härnösands sifts herdaminne)

Johannes Laurentii (1590-1603) kvitterar 10 juni förstnämnda år spannmål som ersättning för det från pastoratet avstyckade Stigsjö kyrkbord. Han övertar hemmanet i Helgum där han som mest har 18 kor, 1601. Han brukar också ett hemman i Berge 1596 och från året därpå ett hemman i Brunnäs där han 1601 har 8 kor. I prästgården har han dessutom 21 kor samma år. Sonen Jakob hansson "samt flera mina medsyskom bekänner oss på vår moders Anna Sigridsdotters(?) vägnar att hava efter vår salig fars död, Hans Laurentii uppburit...spannmål...., datum Säbrå 1 februari 1603" Johannes avlider således innan dessa, inte 26 april.

G.m. Anna Segersdotter, Den enligt Bygdén angivna första hustrum Kerstin Zynthia torde aldrig ha existerat (kvit 1603:84, SoH 1952, 1953)

(Källa: Szabad, Carl: Ångermanlands präster i äldre tider. Ett supplement till Bygdéns herdaminne. i Släktforskarnas årsbok 2001)