Engelbertus Laurentii

Född 1542.
Kyrkoherde mellan 1573 och 1589 i Säbrå (Y) 1 .
Kyrkoherde mellan 1589 och 1613 i Själevad (Y) 1 .
Kyrkoherde mellan 1613 och 1621 i Nederluleå (BD) 1 .
Död 1621 i Nederluleå (BD).
5. Engelbertus Laurentii (1573-89), f. 1542, son tillföreträdaren och adj. åt honom 1568. Som pastor till Sebrådz prestegällbeseglar han tiondelängderna fr. o. m. 1573, sista gången 12 mars 1589,och utgaf s. å. en hjälpskatt om 6 dlr. Då kon. Johan III år 1574 lätafyttra en del af de gamla till kronan indragna kyrkjordarna med bördsrättåt enskilda, tillöste sig khde Engelbrecht Larsson för 1308 mark 13½seland i Hiersta (Geresta), 5 sel. i Legdan (Lögdom), belägna i Säbrå s:n,samt 2 sel. i Lindom och 2½ sel. i Mulgärd (Muggärd) af Häggdånger s:n,(Eckl. bost. 2, S. XXVII.) Med sin tjänst härst. förenade han fr. 1586befattningen som förste khde i den nygrundade staden Hernösand (se I,s. 341) och blef genom byte med sin broder Johannes khde i Själevad1589 (se III, s. 277) samt slutl. khde i Luleå, se Neder-Luleå.

6. Engelbertus Laur. (1589-1613), den förres broder,blef khde i Säbrå 1579 och genom pastoratbyte 1589 i Själevad. Slutligenkhde i Luleå 1613. Han var gift med riksantikvarien Johan Bureus' rättamoster Elisabeth, som afled 1597. Då denne på sin forskningsfärd tillNorrland 1600-01 besökte Själevad, afritade han hennes griftsten påkyrkogården samt antecknar: »Saligh morsyster i Siäla berömes allestädheshafua warit swåra alwarsam i alla gärning, hon smäktes med ingom». Sistkhde i N.-Luleå n. 15.(¹ Hülphers' kyrkoherdelängd upptages utan årtal en Jonas Buller, som emellertid varkhde i Nätra, samtidig med herr Olof. Äfven uppgiften, att en Jonas Nicolai hitkommit1556, som förut varit kapellan i Sunne och fogde tillika, kan ej vara riktig.)

15. Engelbertus Laurentii (1613-21), f. 1542, fadernvar khden Lars Svenonis i Säbrå. Han åtnjöt jämte sina bröder undervisningaf fadern i hemmet, sedan i Gefle skola samt skall ha kommittill Upsala 1561; prästv. till sin faders adj. 1568 samt blef år 1579 hansefterträdare ss. khde i Säbrå med dess tillhörande annex Häggdånger,Hernö och Stigsjö. Var närvarande på Ångermanlands landsting i Bjärtrå31 juli 1582. Under hans khdetid därst. anlades Hernösands stad, hvilkenskulle såsom särskild församling jämte Hernön afskiljas från Säbrå, menpå borgerskapets anhållan fick herr Engelbert 1586 tillstånd att medSäbrå förena khde-befattningen i staden. Genom byte med sin broderHans blef han khde i Själevad 1589 och ss. sådan var han personligennärvarande vid Upsala möte 1593, där han synes spelat en något meraframskjuten roll ss. deltagare i de deputationer, som från prästerskapetafgingo till hertig Carl, och en af de bästa bevarade berättelserna om dettamöte är sannolikt författad af honom. Han har likaledes deltagit ochundertecknat riksdagsbesluten i Upsala 23 febr. 1594 samt i Söderköping22 okt. 1595. Själevads pastorat innehade han till år 1613, då han redan70-årig, förmodligen på grund af sina söners framstående förtjänster,befordrades till Luleå pastorat. Tillträdesåret är bekant därigenom,att han i Själevad s. å. betalte en krigsskatt, som utgick med 12 öre förhvarje bonde, men då han s. å. kom till Luleå affordrades honom ånyosamma skatt af Västerbottens-fogden Abraham Staffansson; han befriadesgenom kammarrådens bref 14 dec. 1615 från det senare krafvet. Norlanderomtalar i sina Norrländska samlingar (h. 6, s. 306) ett sorglustigt uppträdei Luleå prästgård 1614, då en fogdetjänare Oluf Olsson efter åtskillig välplägnadi prästgården äfven fick låna en ridhäst af herr Engelbert ochföre affärden fann hästen så kvick och vacker, att han begärde och erhölllof af prästparet att för ro skull få rida in i präststufvan. Kaplanen herrOlof Nicolai, som från sin kaplanstuga åsåg hans åtfärd, skyndade ditoch frågade hvarföre han så red och gjorde hästestall af prästestufvan.Och då ryttaren tyckte, att det icke angick honom, kommo de till fångstillhopa och begynte parlamenta (träta), hvarvid den förre ryckte någotskägg af kaplanen och sade sig vilja slå det på käken; på tinget erkändehan, att han gjort det i ölvillo och hastige mode. Eftersom menigheten blefförargad, att skägget blef ryckt af deras predikant, blef Oluf saker till 40marks böter, och han lofvade, att när han finge råd och lägenhet, gifvakaplanen en äreskänk. Den gamla ännu bevarade kyrkporten bär årtalet1616 och har sålunda tillkommit i prostens tid. Ärkebiskop P. Keniciushöll visitation i Luleå 18 juni s. å. Kyrkans orgverk, skänkt af lappfogdenR. Stegers änka, var då färdigt. Det må ej förtigas att prosten, som varsatt att vaka öfver gammal kyrklig och ärbar sed, själf vid ingående afsitt andra giftermål i Själevad bröt häremot, då han tog sin hustru in domumet thalamum i förtid, hvilket af Upsala domkapitel bestraffades med 3månaders suspension, hvarjämte han själfvilligen gaf 5 daler till universitetetskommunitet (Udpr. 3/2 1599). Han afled år 1621.G. 1) m. Elisabeth Andersdotter, f. 6/9 1549, dotter af prosten i SkellefteåAndreas Olai. Hon afled i Själevad 9/10 1597, där hennes systerson Joh. Bureussåg hennes grafsten på kyrkogården 1600.2) 1598 obekant med hvilken.3) g. m. Malin Nilsdotter, änka efter prosten i Umeå. Petrus O. Gestricius.Hon lefde ännu 1624 i Luleå i stor ängslan för sin sons Er. Niurenius' blifvandeöde.Barn i 1:a giftet: Andreas Bure, f. i Säbrå, 14/8 1571, general-matematikus,krigsråd 1640, adlad 10/5 1624, d. 4/2 1646 och begrafven i Husby-Långhundra;Lars Bure, f. 29/8 1573, khde på Gråmunkeholmen, d. 1612; Jonas, f. 17/11 1575,custos archivi 1629, adlad 10/5 1624, utg. Stads- och Landslagen, d. 26/2 1655 iSthm; Olof, f. 2/9 1578, med. d:r, kon. Gust. Adolfs lifmedikus, adlad 24/6 1621,borgmästare i Sthm 1622, vice president i Åbo 1633, d. 1655, begr. i Vermdökyrka; Malin, f. 1/10 1581, g. m. khden Zacharias Jonæ i Själevad; Anna, d. 1583;Daniel, f. 26/7 1586; d. ung; Anna, f. 25/10 1588, g. m. Axel Hansson, tullnär iVästerås, assessor och v. president i Åbo hofrätt 1630, änka 1632, stammoderför svenska adliga Kewenbrinkar, lefde ännu 1665; Joannes, f. 7/7 1591, d. 1612;Erich, d. ung.