Nils Andersson Lundius

Klockare mellan 1709 och 1726 i Jokkmokk (BD).
Född före 1656.
Död .. september 1726 i Jokkmokk, Jokkmokk (BD).
Begravd 25 september 1726 i Jokkmokk (BD).
Nils Lundius gifte sig för andra gången i februari 1714 med Kerstin Ersdotter från hyttan. son Anders Lundius, tvilling, född 1714-10-29, död 1738-03-08. dotter Karin Lundia, tvilling, född 1714-10-29, död 3 veckor gammal. Begraven år 1715.

Nils Andersson Lundius, nämnes 1701 tolk, klockare i Jockmock 1709, d. begr. 25/9 1726 i Jockmocks kyrka i södra vapenhuset, öfver 70 år g.

Ur: Nicolaus Lundius – en samisk 1600-talsintellektuell av Olof Rydström

-----Nicolaus Lundius växte upp i ett samiskt akademikerhem under mitten av 1600-talet. Hans far, Andreas Petri Lundius, blev pastor i Arvidsjaur 1640. Den förste samiske prästen. Fadern lär dock ha avskedats från tjänsten, anklagad för att ha begått hor. Denne flyttade sedan till Nasafjäll och den nyupptäckta silverfyndigheten. Han försörjde sig bl a som tolk i Lule lappmark. Det var om denna silverbrytning som riksrådet Carl Bonde år 1635 skrev till Axel Oxenstierna att han hyste stora förhoppningar. Carl Bonde jämförde Sameland med andra länders kolonier:"… enn sådann ymnighet aff mallm, som seies varra några mill lånngt, och slät inngenn skogh på 6 Lappiske millar; enndock malmen låtter sigh brytta uthann eldh iblandh /…/ Mann hoppas här, näst Gudz tillhiälp så skall dät blifua dee Svänskas Wästindienn…" (1)

Nicolaus Lundius föddes troligen i Nasafjäll. I brytningen mellan det traditionella och det nya samiska levnadsmönstret. I gränslandet mellan akademikerfamilj och arbetarklass och med kunskaper om både samiska och svenska förhållanden. Lundius kom till Uppsala 1674 och gav då professor Johannes Schefferus en beskrivning av sin uppväxtmiljö kallad "Descriptio Lapponiae" – "Beskrivning av Sameland" (2). Schefferus hade året innan gett ut den klassiska sameskildringen "Lapponia" och blev nu mycket imponerad.

Texten är skriven på svenska, men innehåller även uttryck på både samiska och latin. Lundius skämdes inte för sin samiska bakgrund och var stolt över sin bildning. Professor Schefferus tillmätte beskrivningen så stort värde att han gjorde marginalanteckningar som tillägg i sin redan färdiga bok. Dessa anteckningar brukar tas med när moderna utgåvor av "Lapponia" trycks. Lundius text är både spännande och rolig, men tyvärr nästan helt okänd utanför forskarkretsar.

Lundius bok "Beskrivning av Sameland" tillhör guldklimparna i den samiska litteraturen. Den ska vara en beskrivning över förhållanden i Sameland. Men texten rymmer mycket mer. När t ex Lundius råkar läsa en författare som skrivit något nedsättande om samer; blir han skitsur:

"Emedan jag eij finner wara beskrifuin om lapparnes öron så hafwa de stora öron wuxsen långd ifrån huuudet swart aff rök men i det at Johannes Torneus beskrifwer alla lappar wara skorffuot det ähr conta rerum och kan eij wara bewiserlig, eij heller hafwa de mycket löss i sinne huuod utan i kledher, besynnerligh gångh kläder men dåck utletta de eij som åftast löss af sine kläder; Och om winteren lägga de sina kläder på marcken när som kalt är att ihiäl frysa." (3)

---------

Referenser:(1) Carl Bondes brev till Axel Oxenstierna 1635 ur Sverker Sörlin "Framtidslandet", 1988, sid 30.(2) Många tror att namnet Sameland är en modern konstruktion, men så är inte fallet. När Abraham Hülphers på 1780-talet skrev bokverket "Beskrifning öfwer Norrland", så visste han vad området egentligen hette: "Lapparna hafwa från urminnes tid wistats I de närmast fjällen belägne trakter, hwilka under namn af Lappmarker fått 7 särskilde fördelningar /…/ som af detta folkslag, på deras språk kallas Sameland eller Sameladde; och är blifwit brakte under Sweriges Crono i 13 saeculo." Citatet är hämtat ur Abraham Hülphers "Samlingar till en Beskrifning öfwer Norrland – Medelpad 1771 – Ångermanland 1780", nyutgåva 1985, sid 322.(3) Nicolaus Lundius "Descriptio Lapponiae", sid 26, ur Phebe Fjellströms (företal) och Israel Ruongs (efterskrift) forskarsamling av texter: "Berättelser om samerna i 1600-talets Sverige", 1983. (Sidnumreringen är individuell för varje text i textsamlingen)