Anders Petri Lundius

Pastor (Kyrkoherde) mellan 1640 och 1649 i Arvidsjaurs kbfd (BD) 1 .
T f Kyrkoherde mellan 1650 och 1651 i Nasafjäll (BD) 1 .
Lappredikant mellan 1652 och 1665 i Jokkmokk (BD) 1 .
Anders Petri Lundius (1640-49), född lapp. Inskrefs såsom stud. i Upsala i aug. 1633. Enl. ett bref från Upsala domkapitel af d. 20 okt. 1640 var med befallningsmännens enrådande så ärnat, »att dåv. skolmästaren i Lycksele d:s Jacobus skulle blifva pastor i Arvidsjaur,men efter man sedan förnummit, att han uti samma tjänst är för ungdomen omistandes . . . hafver man sig sålunda betänkt och för godt funnit att dominus And. P. Lundius skall der blifva pastor» med 20 dlr smt och 20 tr korn i lön. Men redan följande år blef han anklagadför hor, suspenderades samt blef här senare afsatt 1649, men fick de följande åren tjänstgöra i Nasafjäll och utnämndes slutligen till pastor i Jockmock.

Under åren 1650-51 innehade den lappfödde, från khdetjänsten i Arvidsjaur afsatte Anders Petri Lundius, som 1652 blef lappredikant i Jockmock, tillfälligt förordnande som präst vid Nasafjäll. Den 10 dec. 1651 aflämnade han i Piteå kvitto å 140 dlr s:mt för sin »giorder tienst weedh Nasafiel» åren 1650 och 1651 (KA, landsbok Vb.)

4. Anders Petri Lundius (1652-65). Efter sin afsättning från befattningen som khde i Arvidsjaur (I, s. 98) och ett par års tjänst vid Nasafjälls silfvergrufva (II, s. 172) förordnades han till lappredikant i Jockmock från början af 1652 och kvitterar 12 mars 1653 föregående årslön. Hans förut mindre exemplariska lefverne synes nu hafva stadgat sig. På tinget 25 jan. beklagade han sig öfver, att lapparne visat tredsko att komma till gudstjänsten, hvarför yrkas på deras bötfällande. Lappallmogen tillfrågades, om den icke ville betala prästgården, som bönderna uppbyggt för 30 riksdaler, det man bejakade. På följande års ting förmanadeslapparne ytterligare att icke försumma att gå i kyrkan i synnerhet Store böndagen och infinna sig före tredje gången ringes, då prästen skall hålla examen med dem uti våra kristendomsstycken. De fingo ej afresa förrän de betalt, hvad bönderna och herr Anders påkostat prästgårdsbyggningen. Vid samma tillfälle tvistade han och Påvel Nilsson i Jockmockom några ägor, hvilka prästen brukade, men Påvel påstod vara sitt rätta arf. Förlikning ingicks så, att den sistnämnde fick brukningsrätt ytterst i selet Warkentiit (?) och uti en liten bäck Linawaren (Ldb. 1656). Den 3 jan. 1659 erhöll landshöfding Graan underrättelse från vällärde herr Anders Petri i Jockmock, att han genom lapparne fått kännedom om, att de norskelågo med en hop folk, renar och skidor färdiga för ett infall i landet på bemälte ort (GLA). Midsommartiden s. å. tjänstgjorde Lundius såsom tolk på en malmletarexpedition till Kedkevares nyupptäckta silfvermalmstreck. Han måste ha aflidit under senare delen af år 1665; hans hustru kallas näml. 29 jan. 1666 sal. herr Andreæ Lundii efterlefverska, då honpå tinget i Jockmock begärde någon vedergällning, för hvad hennes man kostat på kyrkogården, prästgården och kvarnhusets byggnad, framläggande en räkning å 73 dlr s:mt. Lappallmogen förklarade sig ha betalt en del till hennes man, hvarför förlikning ingicks.G. m. Margareta Evardsdotter. Hon stod i begrepp att 1667 flytta ut på bygden, men klagade på tinget 28 jan. öfver, att lapparne icke ville skjutsa hennes saker. De förmantes därför att godvilligen bistå henne, eftersom hennes man varit deras själasörjare, och hvad han af egna medel kostat på prästgårdshusen, lofvade de refundera.

Barn: Dordi Andersdotter Lundia, f. i Arjeplog 1639, g. m. smeden NilsAndersson i Sunderbyn, d. 17/9 1706, begr. i N. Luleå kyrka; Nils AnderssonLundius, nämnes 1701 tolk, klockare i Jockmock 1709, d. begr. 25/9 1726 i Jockmockskyrka i södra vapenhuset, öfver 70 år g.